Sometimes it hurts
Komm hem från Egypten förra tisdagen så har redan varit hemma en vecka, sinnes! Tiden flög iväg där borta och det var helt underbart. 30 grader varmt varje dag och 25 i vattnet. Sol, bad, snorkling, drinkar, god mat och roligt folk så med andra ord en perfekt resa:) Nu har jag laddat upp inför att klara en hel vinter i Sverige haha men vill redan resa igen så det får bli en weekend någonstans till våren om det finns tid och pengar. Orkar inte vänta enda tills sommaren då vi nog ska till Magaluf igen:)
Men men lägger upp bilder från resan ikväll eller imorgon och har lagt upp en hel del på facebook så kolla där!
Vi fick tyvärr också tråkiga besked när vi kom hem så det var inget roligt att komma hem:( Tyvärr var det väntat men jag trodde inte att det skulle gå så snabbt, jag kan fortfarande inte fatta att han är borta och jag är så otroligt glad att jag hann träffa honom innan vi åkte även att det inte alls var bra med honom då. Så nästa fredag ska jag gå på begravningen som jag inte för allt i världen trodde jag skulle behöva göra på väldigt många år än. Det kommer bli riktigt jobbigt och det går inte en dag utan att tårarna rinner, kommer ta lång tid att bearbeta det här.
Man ska verkligen ta vara på sina nära och kära och njuta av livet varje sekund, man vet aldrig när det kan ta slut. Det kan ju gå så himla fort!<3
Världens finaste farbror och syster<3
Kortet är taget i slutet av juli då allt fortfarande var som vanligt och jag skulle göra allt för att det skulle vara så igen. Att allt händer av en anledning, som jag lever efter, känns just nu väldigt långt borta.
Men men lägger upp bilder från resan ikväll eller imorgon och har lagt upp en hel del på facebook så kolla där!
Vi fick tyvärr också tråkiga besked när vi kom hem så det var inget roligt att komma hem:( Tyvärr var det väntat men jag trodde inte att det skulle gå så snabbt, jag kan fortfarande inte fatta att han är borta och jag är så otroligt glad att jag hann träffa honom innan vi åkte även att det inte alls var bra med honom då. Så nästa fredag ska jag gå på begravningen som jag inte för allt i världen trodde jag skulle behöva göra på väldigt många år än. Det kommer bli riktigt jobbigt och det går inte en dag utan att tårarna rinner, kommer ta lång tid att bearbeta det här.
Man ska verkligen ta vara på sina nära och kära och njuta av livet varje sekund, man vet aldrig när det kan ta slut. Det kan ju gå så himla fort!<3
Världens finaste farbror och syster<3
Kortet är taget i slutet av juli då allt fortfarande var som vanligt och jag skulle göra allt för att det skulle vara så igen. Att allt händer av en anledning, som jag lever efter, känns just nu väldigt långt borta.
Kommentarer
Pappa
Hej Sofie.
Kanner precis likadant, sa tomt och overkligt...
Goran ar sa saknad, svart att se ljust pa framtiden just nu.
Det kommer aldrig att bli detsamma utan min bror.
Ta vara pa livet och varandra...
Pappa
Trackback